Min bästa träningskompis är Helena. Hon förekommer en del i min blogg eftersom vi har gjort en hel del äventyr tillsammans. Nedan ett utdrag från ett annat blogginlägg som passar så bra på dagens ämne.
Det är ganska precis två år sen jag började springa. Jag följde ett PT-upplägg och skulle gå/springa en minut åt gången på löpbandet i 20 minuter. Jag dog nästan och då hade jag ändå tränat regelbundet under en lång period men jag var egentligen ”bara” stark. Konditionen var inget att tala om. Det här upprepades ett par gånger i veckan och jag fick snabbt ett bättre flås.
Under våren frågade min kompis Helena om jag skulle med ut och springa. Jag ville helst stoppa huvudet i sanden och låtsas att jag aldrig hört frågan.
Hur skulle jag orka springa tillsammans med någon? Det kändes nästan löjligt och jag kände prestationsångest. Men jag tänkte att jag ger det ett försök. Det gick ändå rätt bra. Jag höll inte samma tempo men jag var heller inte långt bakom. Vi började träna regelbundet tillsammans och fick bland annat kärleken till löpningen gemensamt. Jag minns första gången jag orkade springa en längre sträcka jämsides med Helena, det var en fantastisk känsla och den glömmer jag aldrig.
Sen dess har vi sprungit halvmaradistans tillsammans två gånger, vi har sprungit lopp i Tällberg, trail på fjället hemma och vi har sprungit Lidingöloppet 15 km. Vi har sprungit otaliga långturer, fartlekspass och intervaller både plant och i backe.
Vi har inte bara sprungit. Vi har simmat Vansbrosimningen 1500 meter och vi har gått på gruppträning tillsammans. Vi åker längdskidor på vintern och njuter av långa promenader. Vi umgås och ses även utan träningskläder och har barn som är kompisar.
Tack för att du övertalade mig att springa med dig den där gången!
Du är en härlig vän och min bästa träningskompis och du betyder mycket för mig.
Här kommer några fina ögonblick som vi har delat!
I mål efter Lidingöloppet 15 km. Soligt, blåsigt och härligt!
Vansbrosimningen 1500 meter sommaren 2014
En topptur i Gustavbacken på Lindvallen.
Det här inlägget ingår i utmaningen ”30 dagar i juni” som är skapat av Sofia på Uppochhoppa.se och ämnena som kommer att dyka upp kan du läsa om HÄR.
