Idag var jag inte så himla sugen på den där springturen. Mulet, grått, lätt huvudvärk och jag kände mig trött. Men jag visste också att jag behöver den där långturen, jag har trots allt ett litet lopp om några veckor. Så på med kläder och tack vare den hyfsade temperaturen så kunde jag klä mig lätt. Tanken var att hålla ett lugnt tempo som skulle hållas så jämn som möjligt under hela passet. Jag är nämligen rätt ojämn i farten även om det spelar mindre roll i det långa loppet. Jag skulle också hålla en fart som jag kunde hålla hela passet och inte behöva stanna och gå.
Jag började jogga direkt och efter en kilometer ökade jag något och tänkte bara på att hålla en jämn andning och ett jämt tempo. Jag sprang hela sträckan på asfalt idag, också det med tanke på loppet.
Jag har nog aldrig sprungit milen i ett så jämt tempo utomhus och jag hade lätt kunnat fortsätta en stund till. Jag höll inte så hög fart men väldigt jämn och jag behövde inte stanna och gå alls. Jag känner mig uthållig och stark!
