Jag har blivit lite allergisk mot att man säjer att man ska unna sig mat, sötsaker, snacks osv. För sån har jag alltid varit. Det finns alltid en anledning att “unna” sig men det där med att unna sig brukar alltid ge en sur eftersmak av dåligt samete.. Men jag tycker, eller för min egen del i alla fall, är det bättre att jag lär mig att göra bättre val. Jag kan välja att äta smågodis eller ostbågar, för att jag älskar det men jag också välja att äta något som jag vet gör min kropp glad och som tar mig ännu ett litet steg närmare mitt mål. Mitt mål är inte bara att nå en hälsosam vikt och en stark, sund kropp utan mitt mål är också att sluta fokusera så mycket på maten. Äta ska jag göra men det ska inte uppta mina tankar jämt. Livet handlar inte om vad man ska äta nästa gång, eller om att alltid ha lite ångest över att man valde något onyttigt. Eller att tänka att på måndag, då ska jag börja mitt nya liv. Livet är här och nu och då måste jag lära mig att ta vara på dagarna bättre.
Mitt mål är helt enkelt att ha ett så naturligt förhållande till maten som möjligt. Det är inte enkelt och jag är inte där än men jag är på väg.
I går åt jag bananglass. Bara att mixa frusna bananbitar med frusna hallon (eller mango, eller blåbär tex). Jag toppade med lite kokosflagor! Faktiskt väldigt mycket godare än jag trodde och ett toppenalternativ till glass.
Jag förstår hur du menar, men jag brukar tänka att jag unnar mig de bra valen också. Till exempel att äta den hemmagjorda “glassen” – det är väl härligt att få unna sig att njuta av något gott utan att själva “unnandet” behöver vara kopplat till dåligt samvete eller dåliga val.
Det har du helt rätt i, det är nog själva ordet “unna” som jag har svårt för eftersom jag själv kopplar ihop det med dåligt samvete. Måste finnas fler ord att använda för samma användning? 🙂