När jag kom hem från gymmet sjöng kroppen av endorfiner! Lycklig och glad över att kroppen svarar så bra på löpningen.
Jag sprang fyra minuter och gick en minut, sprang fyra och så vidare i femtio minuter. Jag hade orkat springa längre åt gången, men är bestämd med att hålla min plan. Jag ska öka långsamt för att komma upp i mina längre distanser utan skador eller besvär.
Och jag längtar efter att springa ute, på torra fina vägar utan en massa trafik!
Åh vad härligt att det känns bra! Ja, snart är det löpning på knastriga vägar med ljummen sol och fågelkvitter i öronen, i sikte 🙂
Åh, vad jag längtar efter det!
Härlig känsla! 🙂
Älskar när kroppen är hög på endorfiner!
Bästa känslan!
Heja heja!